magen v 24 (23+6)

Tack snälla Krumitott!!

Idag låg det ett litet paket i brevlådan och väntade, det var Krumitott som skickat min PIF :O)

Tack snälla! Det var en necessär till mamman, en väska till Tuvis och en liten groda med pingla i till bebis i magen. Tuvis stoppade genast i en enkrona hon hittade på bänken i sin väska och skulle gå och "landla" (handla) Att hon bara hade blöja på sig verkade inte bekymra henne utan hon skulle åka NU, på direkten ;O)

Frågan är om mamman får ha sin necessär i fred, för när storasyster kom hem från skolan förvandlades den snabbt till en "förvara-mina-finaste-kulor-i-väska" ;O)

Tyvärr hann jag bara fota Tuvan med sin väska innan batteriet i kameran tog slut :O( men både necessär och groda är i samma tjusiga tyg som Tuvans väska.

Tack än en gång!

Liseberg eller chokladpudding? inget svårt val....;O)

Jag har verkligen varit totalt värdelös på att blogga sista tiden, skärpning!!

.

Det händer inte så mycket spännande här i byn för tillfället, det är mest vardag med jobb, skola och dagis. Ingen tid vid symaskinen har det blivit heller, bortsett från en liten mössa till Tuvis och ett expriment med en bebismössa så har maskinen fått stå och samla damm.

Idag är dock pappan, Albin och Almida iväg på äventyr på Liseberg! Det är inte utan att vi som blev kvar hemma (mamman, Tuvis och Jonte) är lite avundssjuka, men att sitta på en buss 4-5 timmar enkel resa, med en 2-åring och med mammans foglossning, kändes inte som ett alternativ. Så för att trösta oss åkte vi iväg en runda och käkade middag på restaurang :O) och så handlade vi hem smörgåstårta och chokladpudding att smaska framåt kvällen ( ja jo, mamman börjar så smått gå upp i vikt nu, hrm inte konstigt alls...;O) )

.

När Jonte slutade ettan åkte vi föräldrar med bara honom till Tivoli i Köpenhamn. Meningen var att när de övriga barnen slutade ettan skulle även de få göra en rolig tripp, med föräldrar men utan syskon. Men så när det var dax för son nr 2 att få sin resa, ploppade det visst ut en liten Tuvis lagom till sommarlovet, resan blev uppskjuten och nu i somras när det var storasysters tur att sluta ettan var mamman en illamåendes varelse ;O) och så hade vi ingen barnvakt.

.

Nu ordnade barnens ju-jutsu ledare med en resa till Liseberg, så då passade det bra att låta 8 och 9-åringen få sitt roliga, och jag tror de är nöjda med att få ha bara pappa med sig, jag menar, vem vill ha en växande flodhäst flåsandes bakom sig - Vääääänta, jag hinner inte med! Nä, jag är övertygad om att det kommer hem två nöjda men trötta barn framåt natten :O) Å vi här hemma lär somna mätta i alla fall, och några gram tyngre ;O)

Ser lite ljusare ut nu

Äntligen börjar snornäsan lugna ner sig, och livet känns lite lättare igen. OK, tröttheten lär väl sitta i ett tag till ( typ tills bebis är ute och blivit stor nog att ta körkort;O) ) men idag har jag faktiskt kunnat jobba en hel dag och är fortfarande inte medvetslös :O)

.

Arbetsdagen bjöd dessutom på en liten extra överraskning. Sålde en trisslott till en man som skrapade fram 10 000!! Som tack fick jag en tjusig blomma med mig hem, gulligt:O) Känns alltid kul när man säljer lotter som ger lite mer i vinst, eller drar ut en Harry Boy som ger kunden klirr i kassan. Men visst, ska väl erkänna att tanken "varför köpte inte JAG just den lotten" gnager lite i bakhuvudet, men men...det är härligt att se andras glädje och nån gång kanske det blir min tur.

En liten rapport om läget med mamma/mormor;

.

I veckan ska mamma/mormor in till specialister som ska utvärdera hennes framsteg och se om de kan hjälpa henne ytterligare med rätt träning. Hon kan nu äta nästan all vanlig mat men har fortfarande kvar sonden eftersom hon inte orkar äta några mängder än.

En ny rullstol har införskaffats som är lättare att köra så att hon själv kan förflytta sig dit hon vill. Talet har det oxå gått framåt med men det är inte så många ord hon säger så det är fortfarande svårt att veta hur pass "med" hon är. Men det känns som om hon känner igen oss och att hon förstår när man berättar om saker som hänt.

.

En utredning har oxå påbörjats angående personlig assistent, tanken är att mamma/mormor ska kunna flytta till egen lägenhet med dygnet-runt-assistans, vilket känns som ett helt klart bättre alternativ än att sitta på ett äldreboende där kanske bara de nödvändiga behoven blir tillgodo sedda. Med assistent kan mamma/mormor få möjlighet till ett någorlunda "normalt" liv, få möjlighet att följa med och handla, besöka oss här hemma, göra nån liten utflykt, helt enkelt lite extra guldkant på tillvaron. Så vi håller alla tummar och tår att allt går som vi vill och att lilla mormor fortsätter att göra framsteg.

Vassa stenar, snoriga näsor och dumma bilar

Nu verkar vi ha en liten uppförsbacke här hemma i Glas-slottet, det började med ett telefonsamtal från skolan i torsdags, Abbe hade skurit sig rejält i fingret av en vass sten så det blev till att åka raka vägen till vårdcentralen. Som tur var slapp han att sy, lite tejp och ett jättebandage blev det dock. Meningen var att "paketet" skulle sitta på ett par dagar runt fingret men är man en 9-årig grabb så kanske det inte är en rimlig önskan. - Mamma, mitt bandage sitter kvar i äppelträdet och tejpen är oxå borta...hmmm, vadå ta det lugnt?? ;O) Ja ja, fingret verkar läka bra så det får väl räcka med vanligt plåster.

.

Själv har jag åkt på en eländig förkylning :O( Fick åka hem från jobbet i fredags och har sedan dess legat nerbäddad i sängen. Är väl ingen större fara med mig men orken var liksom nere på noll redan innan förkylningen så nu har kroppen sagt ifrån. Ryggläge och sömn så ska jag nog komma på fötter igen, men det verkar vara en envis snorbaskelusk som satt klorna i mig :O(

.

Sen har bileländet bestämt sig för att jävlas, hokus pokus så tänds instrumentbelysningen och går inte att stänga av. Då kan ni ju gissa hur piggt batteriet är när det stått och lyst en hel natt, just det...grrrrr...irriterande :o(

.

Nä, lite eländigt är det just nu och det verkar förfölja hela familjen, eller vad sägs om storsonens förlust i fotboll 13-0 !!! no comments ;O)