När Lilly kom till jorden

7 maj 2014

Onsdag morgon, v39+0. Vaknar när Staffan stiger upp 6.20 och nästan direkt får jag en sammandragning som känns lite lite annorlunda jämfört med innan. Kommer lite förvärkar då o då under morgonen och jag känner mig lite tveksam till att åka iväg och lämna Sigge på dagis men vi tar oss iväg i alla fall. Mest troligt så är det ju just förvärkar och ingenting säger att det ska dra igång på allvar inom det närmsta. Fast nog känns det lite annorlunda allt, just i dag.

Annie håller mig sällskap på soffan större delen av förmiddagen. Vi ligger och myser och småpratar å jag förvånas när hon säger "Bebbi sitta mitt knä" när jag säger att hon ju snart ska bli storasyster. Att hon kopplar ihop ordet storasyster med bebisens ankomst, att hon liksom verkar förstå vad som komma skall. Det är ju knappt att jag begriper 
Värkarna känns som sagt lite annorlunda just idag, de tar i lite mer. Inte så att det gör särskilt ont, men de känns, maler liksom både i magen och lite bak i ryggen.
Jag förbereder Staffan på att kanske kanske kan det vara dax idag men jag tror inte helt själv på det.
Sigge tycker att bebisen ska komma ut så han sätter sig bredvid mig och "läser" en bok för bebisen, "då kanske den vill komma!"säger han 

Värkarna fortsätter att komma, si så där var 10e minut, ibland längre mellan. Det gör inte ont men upptäckten av en liten slemmpropp gör att jag nu anar att det faktiskt är på gång på riktigt så jag ringer in till förlossningen för att rådgöra.
Det räcker med att jag säger mitt personnr och att de tar en snabbkik i min journal så säger de," åk in bums! är du snäll, så slipper vi skicka ambulans"! Eh jaha, men alltså det är lugnt säger jag. Jag har inte ont, bara lite kanske, men ok vi kommer in. En koll skadar ju inte.
Nu har FL skrämt upp mig så jag sätter fart på Staffan och ber honom ringa hit svärmor. Packar ner det sista i bb-väskan, och så ger vi oss av.

I bilen in är det ca 5min mellan värkarna och jo, nu är det så pass att jag behöver andas igenom.
Kommer in till FL kl 19:07 och blir uppkopplad till ctg som även det visar ca 5 min mellan. Undersköterskan är ett spralligt energiknippe som vi träffat förut, tror det var vid Sigges raketförlossning 2010, och hon är helt övertygad om att jag ska få bebis innan hon går hem kl 21.30 
Undersökning kl 19:36 visar dock bara öppen 1cm och både hon o jag blir nog lite besvikna. Jag skickas ut på promenad i korridorerna, med stränga tillsägelser att inte gå för långt bort. Staffan skojar lite och undrar om vi inte kan gå till kafeterian men nähä, det får vi inte. Barnmorskan upplyser mig om att hon satt en anteckning i min journal som "livsfarlig föderska" och syftar då på det snabba förlossningstempo jag brukar ha. Så näpp, de tänker inte släppa iväg mig någonstans inte 
Traskar runt ett tag men går sen in på rummet och vaggar runt runt runt där inne i stället. Värkarna känns helt klart mer nu, så jag måste stanna upp och hålla i mig i något.
Strax innan kl 21 ber jag om lustgas men det är fortfarande så pass lugnt att jag hinner med lite livsviktiga statusuppdateringar på fb  mellan värkarna.

21:24 börjar det bli jobbigt, men undersökning visar bara öppen 3-4cm. Jag ber om ursäkt till den spralliga undersköterskan att jag inte hinner föda innan hon ska gå hem 21.30 
Ny barnmorska o undersköterska kommer in.
Värkarna kommer nu med 2 min mellanrum och nu gör det helt klart ont men lustgasen hjälper att ta udden av smärtan. Jag säger till bm att jag är på g och att det trycker på.
Ny undersökning kl 21:35 visar 6-7cm öppen. Jag upplyser om att det bara är siffror och inte betyder något  BM håller med och lovar att stanna kvar i rummet.
21:42 går vattnet och krystkänsla infinner sig direkt.
21:45 öppen 9 och BM kan fösa undan den lilla kant som ligger kvar framtill under värk.
Nu är smärtan på sin yttersta topp, värkarna kommer i ett. Jag trycker lustgasen så hårt mot ansiktet att slangarna lossnar (min näsa är fortfarande öm och blå;) ) Andas andas andas. Jag halvsitter upp i sängen och hänger på något lustigt vis med vänsterarmen bakåt i sänggaveln. Staffan håller sina händer i mina, som jag kramar så hårt att jag nästan pressar ihop hans ring  och det enda jag kan göra är att följa min kropp, min kropp som vet precis vad den ska göra.
Mina öron lustgashallucinerar, det enda jag hör är ett återkommande dunk dunk dunk och så låter det som om radion hakat upp sig, som en gammal LP-skiva med hack.
Ljudet och smärtan är allt som existerar.
Plötsligt blir det tyst, och mörkt. Det tar nån sekund innan jag fattar att jag håller andan, att min kropp nu krystar för kung o fosterland. Jag känner hur bebisen pressas ner, cm för cm. Lustgasen gör att jag inte riktigt fattar ändå, allt känns som en film. En ihopklippt scen i slowmotion. Världens bästa film.
Första bilden som visar sig i min lilla slutfilmsscen är barnmorskans ansikte och jag hör henne säga "Om du kan så försök stanna upp ett litet tag" Jag kan inte ta åt mig äran av att jag lyssnade på vad hon sa, för i just detta då var det inte jag själv som styrde min kropp men mitt undermedvetna eller nåt lyssnade och jag stannade upp.
Nästa bild i mitt bilspel är min mans ansikte. Våra ögon möts, han frågar, Nu? Jag blinkar bara en gång till svar, Ja det är nu, det är nu det händer. Smärtan försvinner. Jag sluter ögonen igen och där kommer det, ljudet. Ljudet vi väntat på. Ljudet av en människas första andetag, ljudet av ett nytt liv. Jag vänder mitt huvud framåt och sista bilden i min film är den allra bästa. Bilden av vårt nyfödda barn som läggs upp på mitt bröst.
Kl är 21:54 och vårt 7e underverk, vår vackra dotter Lilly är född.

3605 gr

51 cm
(Dagen efter kom den spralliga undersköterskan och hälsade på mig på BB och upplyste mig om att hon befunnit sig på väg ut till parkeringen när jag födde så alltså hade hon haft rätt i att jag skulle föda innan hon åkte hem  )

Ugglor i mossen

Sa jag att det var beroendeframkallande? ;0)

Ho ho

Virkningen fortsätter, en liten ugglemössa till Annie gjord av samma garn (från Stoff&Stil) som jag använde till vågfilten.
Beskrivning finns hos 

Kungen & Majken
Mönstret är till pyttebebis men det var enkelt att öka upp det så det passade till A.
Måste erkänna att virkning är starkt beroendeframkallande, känns helfånigt att bara sitta framför TVn och glo, det saknas liksom något ;O) Så fler mössor lär det bli :O)

Vagnsdynor

Har under åren samlat på mig en hel del barnvagnar. Många stod bara och samlade damm och jag var inte nöjd med den vagn som vi nu hade till Annie.
Sålde av alla gamla vagnar på blocket och i fb-grupper och för pengarna jag fick in kunde jag köpa en riktigt tjusig Kronanvagn till Annie OCH en gammal Phil & Teds som jag nu piffat till.
Sydde två tjocka dynor av collegetyg och skummadrass. Blev lite väl tjockt för maskinen när jag skulle sy "knapphål" för selen och för ett ögonblick trodde jag att jag sabbat min nya fina symaskin men som tur var så var det bara nålen som behövde bytas ;0)
Nu kan även Sigge få åka vagn om han skulle få trötta ben :0)

Lucky cat

I veckan kändes det som om våren verkligen var på väg, soliga dagar med massa plusgrader. Men idag vräkte snön ner igen och täckte över de ynka stackars grässtrån som börjat skymta :(

För att inte tappa vårkänslan helt och hållet sydde jag klart en tunika till Tuvisen :0) Lucky cat från Ottobre.

Shellstichmössa

En virkad liten vårmössa till Annie :0)
Hittade mönster på The Dainty Daisy, och lyckades begripa hur man gör fastän mönstret var på engelska!
När mössan var klar upptäckte jag att det visst fanns en svensk översättning hos Kungen & Majkis, he he hade underlättat om jag hittat den från början men men, nu kan jag ju skryta med att jag vet vad sc, ch och dc betyder ;0)

Knaströja till gipsad Sigge

Vår lille olycksfågel Sigge lyckades förra lördagen hoppa ner från en liten hylla och landa så illa att han bröt armen på två ställen :( Det var ingen höjd att tala om men när oturen är framme så är den.

Då alla hans långärmade tröjor är för tajta i ärmarna för att gipset ska få plats så sydde jag en specialare ;0)
Funkar super!

Nu så här en vecka efter olyckan är Sigge helt oberörd och verkar inte ha det minsta ont som tur är. Han har börjat använda armen när han leker men att äta var svårare! Han når inte fram med gaffeln till munnen :D

Vågfilt

Gav mig på ett virkprojekt för ett tag sedan. En vågfilt till Annie att ha i vagnen i vår.
Tog faktiskt inte alls så lång tid som jag trodde och var riktigt rolig att virka :0)
Av bara farten blev det ett virkat bumperskydd med blommor så nu är vrålåket redo för vår och sommarpromenader ;0)

Kallingar

Lite mer kalsonger till Siggebus. De översta är sydda efter ett par köpekalsonger som jag slaktade och ritade av mönster ifrån.
Och de nedersta är från senaste Ottobre men den här gången kortade jag av benen ett par cm då de rosa bilkalsongerna blev lite väl långa.

Kallingar är faktiskt himla kul att sy, går hyfsat snabbt och lådan med stuvbitar minskar ;0)

Somrigt :0)

Tycker det är ganska ofta som man ändrar uppfattning om ett tyg under tidens gång. Vissa tyg bara älskar man från början medans andra behöver "ligga till sig" ett tag.

Just det här hästtyget var jag inte särskilt imponerad av från början, men efter att ha sytt en liten tunika till Annie tillsammans med det grönprickiga så blev jag helt såld. Det blev ju så himla fiiint!!!

Tuvis ville oxå ha hästklänning och med lite pussel (är grönprickigt bakstycke på hennes) räckte tyget till och av spillbitarna blev det 3 st dregglisar.

Att det i morse var närmare -20 grader ute känns inte längre lika hopplöst. Det finns hopp om vår och fram för allt, SOMMAR! :0)

Tunikorna är sydda efter Ottobres mönster 1/2012, men med lite ändringar (som vanligt ;o) )Jag fick inte till det riktigt med halsöppningen som kändes i minsta laget, så det löste jag med att inte sy igen hela vägen vid fuskomlotten, utan satte tryckknapp istället.

Sydde i st 86 till Annie och 122 till Tuvis så jag hoppas de inte hinner växa ur dom innan sommaren.

Ett dyk ner i stuvlådan

Klänning och tights till lilla fröken. Mönster från Ottobre 6/2012 med lite ändringar.
Passade även på att leka lite med nya maskinen och jo, nu börjar det likna något ;0)

Jååsa donger till Sigge ;0)

Inte det vackraste jag sytt men nu är nya symaskinen (Emerald 183) invigd och vi ska nog bli kompisar, så småningom. Just nu är vi i "lära känna varandra" stadiet och det krävs nog några timmar (dygn) ihop innan vi kommer överens till hundra.

Mönster från Ottobre 1/2013

Sångkuber och aktivitetskub

Har sytt ett gäng sångkuber, både till mina egna barn och som presenter. Just dessa tre var en julklapp till småtrollens dagis och det verkade väldigt uppskattat :0)

Aktivitetskuben fick Annie i julklapp och fjärilen har prassliga vingar och inne i kuben finns en gammal fotorulleburk fylld med ris, som gör att det rasslar när man skakar kuben. Många pillerlappar man kan plocka med eller gnaga på ;0)

Klänning och tights

Velourklänning med liten päronapplikation som matchar tightsen, mönster från Ottobre 6/2012.

Giraffer

Då det verkar stört omöjligt att ladda upp bilder till bloggen från datorn :( så kör jag väl vidare från iPhonen. Har lite obloggade plagg som jag tänkte komma ifatt med.
Här är giraffbody och tights, mönster från Ottobre.

9 månader

Har halkat efter rejält med bloggandet, men bättre sent än aldrig ;0)

Annie har hunnit bli nio månader nu, full fart och ålningen övergår mer o mer till riktig krypning. Ställer sig mot det mesta och har över lag betydligt bättre koll på kroppen. 6 tänder finns på plats, fyra uppe och två där nere, och den lilla vampyren är inte sen med att hugga sig fast när hon ammar, aj!

Äter som en häst gör hon oxå ;0) gröt, mat och ersättning slinker ner men välling är tydligen jätteblä precis som banan som verkar vara det värsta hon smakat. Kattmat däremot är mums och hon drar sig inte för att knuffa undan katterna för att få sig ett knaprigt snacks med fisksmak, uärk ;0)

Tights och mössor

Byxorna är sydda efter Ottobres mönster 6/2012 med lite ändringar.
Mössorna är eget mönster.

8 månader

Stora tjejen har fått fart på ålandet och tar sig fram dit hon vill. Krypa verkar hon tycka är onödigt ;0) Senaste grejen är att resa sig upp mot allt, finns ju så himla mycket spännande när man kommer upp från golvnivå :0)

De två små grynen nere har fått sällskap av två huggtänder i överkäken, inte de två mittersta utan de bredvid. Vår lilla vampyr ;0)

Bildbombar

Jag har ju gått och blivit med ajfååån ;0) och är helt salig över alla dessa roliga appar som finns!
Här är lite lek med "retro camera" :0)

Elefanten är tillbaka

För ett bra tag sen växte Sigge ur sin elefanttröja så nu var det hög tid att sy honom en ny.

Färgglatt och lite galet, det passar Sixten perfekt! ;O)

Tröja och byxor i mjuk och härlig velour att mysa i under höst- och vinter-rusket.