9 månader

I dag är det 9 månader sedan lilla Sixten kom till världen. Blir lika förundrad varje gång jag inser att det redan gått en månad till, vart tar tiden vägen? Nio månader liksom, HALLÅÅÅÅ, min bebis börjar ju bli ett litet barn!



Ett väldigt gosigt och busigt barn som vill vara med på allt och avgudar sina äldre syskon. Jag hoppas innerligt att syskonen B kommer att hålla ihop hela livet och ta vara på och uppskatta varandra, även som vuxna.
För hur pest och pinigt den än kan må vara att ha;
- en syrra som alltid vill vara med när man har en kompis hemma,
- eller en brorsa som har fem internet-rutor uppe samtidigt och därför snor all tillgång till internet just precis när man själv håller på att vinna över bossen man kämpat med i 2 veckor,
- eller en brorsa som lägger en grötspya på ens nytvättade favvotröja,
- eller en syrra som målar huvudfotingar i boken man just lånat på bibblan,
så tror jag att i slutändan skulle de inte vilja byta för nånting i världen.



Att fånga Sigge på bild är numera inte det lättaste vill jag lova, det är ju inte precis så att lille herrn vackert sitter still och modellerar, näpp, men några sköna "icke-lyckade" bilder kommer här ;O)




-Superman!!!

.

I helgen har Sigge börjat hytta med näven och och ryta AAA-BAAA (Babba), när han är på väg att göra något han inte får. Med bestämda kryptag sätter han av mot kakelugnen, stannar upp, vänder sig mot oss, höjer näven och ryter bestämt i med ett AAA-BAAA!! innan han fortsätter mot sitt mål ;O)
Annars går det trögt på snackfronten, jag försöker ihärdigt få honom till att säga mamma, men han flinar bara åt mig och klämmer i med nåt Aaa-Dä! Vilket han säger om det mesta :O)

- Aaa-Baa!!